Utmaningsrätt - vad, hur och varför


Kanske har du hört talas om utmaningsrätt, utmanarrätt eller initiativrätt? De är alla olika namn på en reform som infördes i slutet av 1900-talet och som syftar till att förbättra den kommunala verksamheten. Men har du koll på vad det betyder, hur det går till och varför kommuner väljer att införa utmaningsrätt? I detta blogginlägget rätar vi ut alla frågetecken!



Vad utmaningsrätt betyder

Utmaningsrätt innebär att kommunen bjuder in andra aktörer till att utmana kommunen om att driva kommunal verksamhet på billigare eller bättre sätt. Det kan till exempel vara anställda, kooperativ, företag och föreningar som kommer med idéer till alternativa sätt att bedriva kommunens verksamhet.


Utmaningsrätten är ett sätt för kommunerna att dra nytta av ny kompetens och innovationskraft utanför den egna organisationen, få in förbättringsförslag och samtidigt testa hur deras verksamhet står sig på marknaden.

Hur - utmaningsrätt steg för steg

Det är upp till varje kommun att bestämma vilka verksamheter som ska kunna utmanas, vilka regler som ska gälla och hur en utmaning ska gå till. Om en kommun bestämmer sig för att bjuda in andra spelare att utmana kommunen brukar själva utmaningsprocessen se ut så här:

  • Varje gång en utmaning kommer in kan kommunen välja att anta eller avslå denna.

  • När en kommunen väljer att anta en utmaning startas en upphandling och alla intresserade företag får lämna anbud. Det behöver alltså inte vara företaget som utmanat kommunen som vinner upphandlingen och i slutändan tar över verksamheten.

  • Efter upphandlingen ansvarar kommunen för att kontrollera och följa upp hur det går.


Hur många utmaningar leder till förbättringar i kommunernas verksamheter?

I en studie 2018 visade Svenskt Näringsliv att de 37 kommuner som infört reformen blivit utmanade 192 gånger sammanlagt. Av de nästan 200 inkomna utmaningarna fick hela 80% avslag. Av de 20% som accepterades ledde två av tre till avtal med en extern leverantör.


En anledning till varför utmaningar inte accepteras av kommunerna är att de kommer in i fel tid. Att införa utmaningsrätten innebär trotts allt att kommunen bjuder in externa aktörer att utmana. Detta för med sig att utmaningarna - och när i tiden de kommer in - inte planeras av kommunen själva. Reformen innebär att initiativet flyttas från kommunen till omvärlden. Att öppna upp för omvärlden att komma med förslag kommer innebära att förslagen, utmaningarna i detta fall, kommer att komma in oplanerade, i både tid och otid.


Varför kommuner väljer utmaningsrätt

Om kommunen inför utmaningsrätt för verksamheter som inte ligger i kommunens kärnuppdrag, exempelvis ekonomiadministration, frigörs både tid och resurser som kan riktas till att göra kärnverksamheten ännu bättre. I stället för att lägga tid på att ta fram månadsuppföljningar eller betala ut löner kan kommunen fokusera helhjärtat på att skapa välfärd för kommunens medborgare.


Utmaningsrätten tillåter dessutom kommunerna att dra nytta av ny kompetens och innovationskraft utanför den egna organisationen.

Kommuner som väljer att införa utmaningsrätt gör det av lite olika anledningar. I exempelvis Gislaved ser man utmaningsrätten som ett sätt att rusta sig inför tider med en mer ansträngd ekonomi. I Bräcke kommun lyfter man istället fram hur reformen inspirerar till kreativitet och nytänkande och stimulerar företagandet i kommunen. Ett bra företagsklimat är en viktig komponent i samhällsbygget och särskilt viktigt är det i kommuner med en minskande befolkning. Slutligen kan utmaningsrätten hjälpa kommuner som har svårt att attrahera sökande med rätt kompetens, exempelvis mindre kommuner och kommuner i glesbygd.


Tre fakta om utmaningsrätt

Vi avslutar blogginlägget med tre fakta om utmaningsrätt:

  1. Först att införa utmaningsrätt 1999 var Stockholm stad.

  2. Alla verksamheter får inte utmanas. Myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner är exempel på sådana verksamheter.

  3. Trots utmaningsrätt fortsätter kommunen alltid att ha huvudansvar för verksamheten.


Nu har du stenkoll på utmaningsrättens mest grundläggande vad, hur och varför!



För tio år sedan kom Svenskt Näringsliv ut med sin rapport Utmaningsrätt - vad, hur, varför? De senaste decenniet har samtalet kring utmaningsrätt klingat av. Vi på Serkon vill lyfta både kunskapen och debatten kring utmaningsrätt. Vår vision är ett mer effektiv och hållbart kommunsverige och vi tror att alla vinner på en informerad debatt.

105 visningar