Kommunalförbund, bolag och andra samverkansformer

Sveriges kommuner har mycket att vinna på att samarbeta och det finns flera olika sätt för kommuner att dela kunskap, erfarenheter och resurser. I detta inlägg pratar vi kommunsamverkan med Leif Persson, en av Serkons mest seniora konsulter. Vi trendspanar och går igenom vinster, risker och rädslor. Till slut ger Leif sina fyra bästa tips för kommuner som vill få ut mer av samarbeten och samverkan. Men först, låt oss bena upp vad det finns för olika samverkansformer.


Avtalssamverkan

Avtalssamverkan innebär att en kommun köper tjänster av en annan kommun. Kommunerna tecknar då ett avtal som reglerar detta.


Gemensam nämnd

Detta är när två eller fler kommuner bedriver samarbete i förvaltningsform. Då styrs den gemensamma förvaltningen av en gemensam nämnd med politiker från samtliga kommuner som är med i samarbetet.


Kommunalförbund

Ett alternativ för kommuner som vill samarbeta är att bilda ett kommunalförbund. Ett kommunalförbund styrs av förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion som utses av de samarbetande kommunernas kommunfullmäktige. Ett kommunalförbund omfattas av samma lagstiftning och regelverk som kommuner gör.


Bolag

Kommuner kan även välja att starta och driva gemensamt ägda kommunala bolag. Då samarbetar kommunerna inom den verksamhet bolaget bedriver. Verksamheten och samarbetet regleras genom ett ägardirektiv som fastställs av respektive kommuns kommunfullmäktige.


Resursdelning via tredje part

Samarbete genom en tredje part är ytterligare ett sätt att dela på resurser och kompetens. Vi på Serkon är ett levande exempel på detta. Serkons konsulter hjälper flera kommuner med ekonomi och verksamhetsutveckling och flera av våra kunder vittnar om att ett av mervärdena med att ta in våra konsulter är att de samtidigt från erfarenheter från andra kommuner och omvärldsspaning på köpet.


Nu till Leif

Han berättar hur samverkansformer mellan kommunerna sett ut historiskt: "Under 80-talet var det stora samverkansprojekt som gällde. Problemet med dessa var att det var svårt att enas om var dessa skulle drivas, vem som skulle sköta vad och med vems resurser. Under 90-talet kom de tekniska verksamheterna och energisektorn i fokus när det gäller samverkan. Då blev det även möjligt att bilda gemensamma nämnder efter en ändring i kommunallagen. Under 2000-talet har mycket handlat om samverkan kring IT och administrativa tjänster".


"Små kommuner behöver samarbeta mer för att klara framtidens utmaningar", konstaterar Leif. "Men det finns en rädsla att förlora både arbetstillfällen och inflytande till andra, ofta större kommuner". Han ser potential i att vidga områdena för samverkan, från tekniska-, IT- och övriga administrativa tjänster till pedagogisk verksamhet och även till det sociala området. "Där är samarbetet inte speciellt utvecklat idag om man undantar exempelvis det gemensamma ansökningsförfarandet inom gymnasieskolan”. Han ser inga större begränsningar för vad kommunerna skulle kunna åstadkomma med ett ökat samarbete.


Enligt Leif är utmaningen för politiker att inte fastna vid frågan kan vi förlora något på detta? utan behålla fokus på visioner och mål för kommunen. "Det finns ju så mycket att vinna", säger Leif och ger exempel, "en effektivare och därmed kostnadseffektivare organisation, möjlighet till fler inriktningar och stordriftsfördelar. Även om kommunerna till viss del gör det redan, så skulle man exempelvis kunna upphandla verksamhet tillsammans i mycket större utsträckning än vad som görs idag".


Ligger det något i rädslan då? Leif menar att det visst kan upplevas vara svårt för mindre kommuner att vara samarbetspartner med större kommuner, vilka ju ofta har helt andra resurser till sitt förfogande. Oavsett om vi pratar om internationella, regionala eller kommunala samarbeten så finns det alltid en rädsla att förlora makt och inflytande när ett utökat samarbete diskuteras. Leif medger att det finns en konflikt mellan närhet och kostnad och att hitta en balans mellan båda dessa delar. "Men medborgarna vill ju att en viss tjänst ska utföras så bra och kostnadseffektivt som möjligt. De struntar ofta i exakt vem som utför den. Men det ställer höga krav på hur kommunerna kommunicerar och hur medborgarna upplever kontakten med sin kommun eller de som utför tjänsten. Idag finns tekniska lösningar som kan förenkla kommunikationen och göra kontakten så smidigt som möjligt".


Leif spår rent generellt en utveckling i framtiden mot större kommuner i Sverige, då kommunernas åtaganden hela tiden växer och det blir allt svårare för de mindre kommunerna att själva klara av alla sina uppgifter.


Utvecklingen mot ökad samverkan är idag både spontan och personberoende. "Det är ofta eldsjälar i olika kommuner som driver på det ökade samarbetet. Det kan vara någon som brinner för IT eller HR eller liknande", säger Leif. Att utvecklingen är så personberoende behöver inte vara negativt. Men det har en baksida, "det som sätter käppar i hjulet är ofta politiker eller tjänstepersoner som vill ha eget inflytande och är rädda för att förlora sin position och därmed bromsar försöken till samverkan".


Fyra tips för bättre samverkan

För kommuner som vill arbeta mer strukturerat med samverkan har Leif följande tips:

  1. Gå igenom organisationen och verksamheten inom kommunen och analysera inom vilka områden samverkan är möjlig och där samverkan bedöms bidra till en högre kostnadseffektivitet.

  2. Fundera på vilken form av samverkan som kan vara lämplig.

  3. I analysen kan det vara lämpligt att utgå från den demografiska och ekonomiska utvecklingen och planera samverkan efter vilka verksamheter som kommer att behöva stärkas upp över tid.

  4. Ta gärna hjälp utifrån. Att ta hjälp av någon utifrån innebär ofta nya perspektiv och nya frågor som kan vara värdefulla för att komma vidare i arbetet.


På Serkon är vi experter på kommunal ekonomi och verksamhetsutveckling. Våra konsulter kan hjälpa er att komma igång. Hör av er så berättar vi mer!

55 visningar

Senaste inlägg

Visa alla