Undersökning: Så söker kommunerna bidrag - del 1

Stora skillnader i hur mycket bidrag som söks


Floran av bidrag från stat, EU och andra finansiärer är idag större än någonsin. De riktade statsbidragen blir fler och fler och ställer kommunerna inför nya utmaningar och möjligheter. Argument om kortsiktighet och fel fokus ställs mot fördelarna med att få tidsbegränsat stöd för att påskynda omställning och utveckling inom ett visst område. Statsbidragsportalen vill veta mer om i vilken utsträckning de kommuner* som inte använder sig av Statsbidragsportalen söker bidrag och vilken överblick de egentligen har över sitt bidragssökande.


Vi har därför under våren ställt frågan till omkring 250 kommuner:

”Vilken extern finansiering har kommunen sökt i form av riktade statsbidrag, EU-bidrag och bidrag från annan part under perioden 1 juni 2020 – 31 maj 2021?”


Av 161 svarande kommuner har vi fått in bra underlag från 85 %. Resterande 15 % har inte kunnat svara på vår fråga. De har antingen återkommit med att uppgifterna inte finns tillgängliga och att det skulle ta för mycket tid i anspråk att ta fram och sammanställa dem, eller så har de skickat ett obearbetat utdrag ur sin leverantörsreskontra ur vilket det inte går att utläsa eftersöka uppgifter.


15 % av kommunerna kan inte svara på vilka bidrag de har sökt

Kommunernas samlade ansökningar uppgår till 13,3 miljarder. Den kommun sökt mest har sökt hela 613 mkr medan den som sökt minst har sökt blygsamma 5 mkr. Genomsnittet är 105 mkr.


Miljonerna blir lättare att förstå och jämföra när de slås ut per invånare.



Siffrorna visar på en avsevärd skillnad i hur mycket bidrag kommunerna söker. 13 400 kr i sökta bidrag per invånare skiljer den kommun som sökt mest (en mindre kommun i västra Sverige) från den som sökt minst (en mindre kommun i mellersta Sverige). För en svensk genomsnittskommun med 36 000 invånare motsvarar det en skillnad på upp mot 500 miljoner kronor per år!


Storlek och geografiskt läge påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva verksamhet. Därför jämför vi också utifrån SCB:s kommungruppsindelning.


Vi kan också jämföra utifrån invånarstorlek.



Så vad kan vi utläsa av de två tabellerna? Skillnaden mellan och inom kommungrupperna är stora. Landsbygdskommuner med eller utan besöksnäring söker i genomsnitt mycket mer pengar per invånare än vad pendlingskommuner nära storstad resp. större städer (dock litet underlag) gör. Skillnaderna inom kommungrupperna är också stora där några kommuner ligger långt under snittet för sin grupp.


Landsbygdskommuner med eller utan besöksnäring söker mest bidrag per invånare

Sett till invånarantalet är skillnaderna mindre. Undantaget gruppen med över 100 000 invånare (litet underlag) är skillnaden ganska liten mellan de minsta kommunerna och gruppen kommuner med 50 000 – 100 000 invånare.


I nästa del tittar vi närmare på vilka bidragsgivare det är (och inte är) som kommunerna söker bidrag från.


Vill du veta hur din kommun ligger till? Kontakta statsbidragsportalen@serkon.se



* exklusive Statsbidragsportalens kunder samt Malmö, Göteborg och Stockholm.

195 visningar

Senaste inlägg

Visa alla